Testat SM-banan och Ränneslättsturen

Igår lördag åkte jag och Andreas ner till Jönköping för att testa blivande SM-banan, det finns ju en del tekniska partier där som målats upp som rena rama döden-hinder (och kanske att det var också). Checkade in på hotellet och skulle sen cykla till banan. Efter lite struligt med att jag glömt grejer så en cykelaffär behövdes pronto och sen irrande för att hitta (många gånger fick vi kolla på kartan) kom vi dit.väl på vägen började det regna katter och hundar och hela skiten, vräkte ner. Stod där och hittade inte runt banan, regnet öste ner, banan var hal och jäklig, phu. Hittade “the wall” rätt snabbt. Jag har i nån slags fantasi tänkt att jag ska nog klara av att hoppa ändå. Men det var ju dels halt och sen var det sinnessjukt brant, jag fega ur, så blev det, jag vill inte dö….

Efter lite övertalning så letade vi vidare för att hitta det andra stället som går under namnet Kings Landing, jag har hela tiden tänkt att det där kommer jag klara. Det regnade fortfarande hur mycket som helst och alla stockar och allt var ju tokblöta. Stod en pappa med 3 ungar där. Gick fram och kolla och tänkte att det här kör jag. Han frågade om de kunde få se att det gick att cykla här nu. “Jag får försöka, kraschar jag kan du väl ringa ambulans”. Mannen berättade att han var kirurg och kunde lappa ihop mig så det var lugnt. Gött, då kör vi då! :) Men jag kom ner och jag tog det lilla hoppet efter också. Kanske inte vrålsnyggt men ge mig några träningsåk till och torrt!

Själva banan är typ 90% jobbig. Galet jobbig med många rejäla stigningar.

Ränneslättsturen
Idag var det Ränneslätt, förra året vann jag, idag hade jag en skitkropp, jag blir inte klok på varför jag ska ha så jobbigt med andningen. Har dessutom jätteont i nacken. Fick lite bättre flyt på trampandet efter en 2 mil ungefär och höll riktigt bra fart på slutet. Blev en 3:e plats, men väldigt nära segern. Tänk om det kunde få funka normalt att andas och trampa. De hade gjort lite nytt med bla A och B-spår, det enda jag tyckte var dåligt med det var att man i princip inte förlorade i tid på att åka B-spår (alla fall vid nr 3) så det lönades sig knappt att köra det svårare. På varvlopp ska man ju enligt reglerna förlora en 5-10 sek på b-spår, räknar man de sekunderna på en 4-5 varv så blir det lite tid. Men ändå en kul ide som borde gå att utveckla. Ränneslätt är annars nog det finaste lopp jag kört, jag älskar stigarna, de är fantastiska! Och iår var det mer stig och en hel del teknisk, kul! Det lovade regnet blåste bort och det var sol och varmt, härligt! Hade även mina nya glasögon från xkross, och om jag gillar, OM! Supersköna, bra ljus, inge imma, Lovely :)

Nu ska jag bjuda min onda nacke på Te tror jag.

 

Advertisements

Födelsedag, hoppträning och nya kryss

Har firat födelsedag, klart bra anledning att få äta tårta. Jag gjorde en helt grym (även om jag såklart är parisk i bedömandet), egna bottnar med hasselnötsmjöl och så lager med grädde och lemoncurd eller grädde och jordgubbar. Toppat med lemoncurdgrädde och all in på jordgubbarna.

Pappa var på besök också. Vi gick flera mil (kändes det som) runt i Oset och IMG_20140624_151219Rynningeviken med kikare i högsta hugg. Lyckades öka årets fågelskådarskörd med 14 nya årskryss, vilket kan tolkas som att jag är helt urkass på det där med att skåda fågel eftersom det är mina hemmaskådarhoods. Bäst av allt var den alltid så galet fina Gråhakedoppingen (vacker som attan) och såklart det nya livskrysset Göktyta, frän fågel helt klart. Jag gillar Oset.

 

I Måndags körde jag och Andreas sörbyintervaller, kräk på den backen för den är så jobbig. Efter åkte vi till Marka för jag var bara tvungen att testa nya hoppet. Såg högt ut men är glad att jag bara körde och inte tveka, ska nog lära mig hoppa tids nog. Visade pappa SM-hoppet och han som aldrig ens suttit på en mtb sa att det var bara hoppa det skulle tom han klara, han skulle inte tveka en sekund. Ska tänka på det när jag står där att det är bara hoppa säger pappa. Kanske ska dra med pappsen ut på en mtb så får vi se hur kaxig han är ;)

Det krävdes några hopp och det här är den bästa (minst suddiga) bilden.

20140623_185509_9

Nu ska jag snart ut och inviga mina nya fina brillor som världens bästa gav mig i present. Ett par alldeles egna xkross :)

 

 

 

 

 

Storstenshöjden och “dödsbranter”….

Igår var jag i Storstenshöjden och nötte. Idag sitter jag hemma med inställt långpass 20140614_131917och feber. Trist, jäkligt trist. Kände mig inte hundra igår heller men det funkade ändå rätt bra. 3 varv på träningsbanan som innehåller både tekniska partier och rejält med backe, en lång och stenig och sen branta både långa och korta i slalombacken.

Finns alla möjligheter att göra en grym XC-bana där. Slalombacken finns med varje jäkla varv på den där slingan, trampa benen, trampa! Känslan när man åker ner för de tekniska serpentinerna (som inte blivit lättare av allt vatten under våren) är att snart ska jag upp IGEN!

Efter avslutade varv drog vi liftgatan upp (nej jag cyklade inte hela, men nästan sånär som på ett brant stenigt parti) för jag ville testa det sk “dödsstupet”. I höstas sa jag att “cyklar man där så dör man”, varpå Ola såklart cyklade på en gång. Sen dess har det 20140614_142057_10.nyvart ett mål att våga, för det mesta sitter i huvet, jag har cyklat betydligt svårare saker men det är nåt med branter och hjärnspöken. Men ner kom jag, och jag överlevde :)

Som vanligt ser det så jäkla lätt ut på bild men är både brant och stenigt, jag lovar!

Vi åkte en av de bästa nerförsbackarna jag vet ner från bergen och på slutet mötte jag en person som troligen inte gillade att det cyklades där, tur jag åkte i nästintill gångfart just då, gubben tog två demonstrativa steg framåt på stigen och ställde sig i vägen (väldigt smalt där mellan allt gräs). Jag fick helt enkelt ta en sväng ut i det meterhöga gräset. Han hade kunnat ta två kliv bakåt istället för där var det bredare. Förstår inte varför man inte kan samsas om stigen? Åkte snabbt därifrån för tro mig, han såg varken glad eller snäll ut och jag vet ju som sagt vart jag var.

Vi tog en sväng ut till Oset sen på kvällen och hade med oss grill. Mysigt, sol och god mat. Åkte dock hem tidigt för jag kände mig inte alls pigg och hemma sen somnade jag i soffan och sen blev det gonatt. Feber på natten och huvudvärk. Alltså inget långpass idag.

 

Mycket

Jag bloggar ju helt urkass men får skylla på att det har varit mycket. Stressigt med avslut på projektet jag jobbat i och nytt jobb på det. Har haft problem med andningen som inte är borta än.

Hjälpledare på mtb tjejläger i Nora, det var superkul! Nu vill jag lära mig cykla på bakhjulet!

Helgen som var har det varit race med Mjölbybiken, det fanns ingen fart i benen alls! De ville bara mellanmjölkstrampa! Åkte in som 3:a, pallen är såklart alltid kul men man vill ju vinna ;) Jäkligt rolig bana med flera tekniska grejer. Glad att jag vågade åka A-linje på alla tekniska partierna. Fick iof springa med cykeln uppför utmaningen, men det var jag inte ensam om.

20140606_135026_620140606_135026_8

Laddade inför söndagens Lida Loop med att gå på finaste Livs bröllop, herregud så fin hon var, blev en och annan tår.

Så igår var det revansch på Lida, efter förra årets krasch ville jag gärna gå i mål. Strålande sol, helt underbart jämfört med förra årets misär. Fick en ok start och kom alla fall uppför slalombacken cyklandes även om benen skrek att det var allt annat än trevligt! Första biten är snabba motionsspår, det gick fort och efter ca 2 km var det stopptecken och långsamt. Såg då att det var en krasch, första tanken var “inte Andreas”. Inget rövitt men en tjej i elitklass. Åkte förbi ganska tidigt och det sitter fast på näthinnan, panik och smärta och det enda jag tänkte var att det inte var bra. Gastade om telefon, ingen verkade ha. Det var redan personer på plats och tänkte aldrig att jag behövde stanna, min hjälp behövdes liksom inte, jag har inga kunskaper och en som står och tittar på gör ingen nytta. Tänkte inte på det under loppet men efter har jag tänkt väldigt mycket. Hon som krascha har gjort sig väldigt illa och jag bara hoppas att det blir så bra som det kan bli.

Loppet i sig var en usel första loop med svårt att andas och protesterande ben. Fick fart på slutet av första loopen och kunde hålla den på både andra och tredje. hade grymt bra flow på stökiga stigarna. Åkte förbi stället där jag krascha förra året och kul att få åka sista loopen också. Mycke ensamåka och har inte direkt haft hjälp av nån de sista två looparna, att det ska vara så svårt att hamna i nån bra klunga och få hjälp. Det blir ofta att jag åker om killar i skogen och sen bara försvinner de på grusvägen för att stoppa upp mig på nästa stigparti, det var dock aldrig något problem att åka om. Pappa var och titta, roligt och jag tror han tyckte det var det också, även om just långlopp inte är direkt publikfrieri men han satt nog bekvämt vid varvningen. Åkte in på andra plats i D30, nöjd med det. Andreas körde också men hade inte riktigt benen med sig, ändå en stark 11:e plats i H40!

Nu laddar jag om för sista tjejträningen innan sommaruppehåll. Grymt skoj ska det bli!