Summerar tävlingshelgen

Vilken helg!

Kom ner till ett soligt Huskvarna och skulle testa banan. Vi kan säga som så att de har gjort om den sen jag sist var där, då var det en vända uppför backen, nu var det TRE vändor, varje varv! Nytt var en slinga som gick i vad de kallade “ravinen”, där hade det något drop som jag tittade på länge länge men sen beslöt mig för att B-linje is the shit! Lite surt, jag gillar inte att fega, men jag behöver mer än en liten genomåkning på mig för att våga allt. Stendroppet där jag skrota för två år sen och inte ens vågade åka igen det gick dock plättlätt, skönt med utveckling :)

På kvällen hängde vi lite med Elna och nya bekantskaper, härligt att träffas under andra omständigheter än bara på startlinjen som konkurrenter. Vi bodde riktigt bra, fint rum och grymt skön säng, sov riktigt gott. Åt en bra frukost även om jag har så himlans svårt att äta på morgonen när det är race, inget undantag idag. Det hjälps liksom inte ens av att det är härlig buffé.

Testkörde banan igen och med peppande ord från Mia så körde jag nu A-linjen, så skönt när man märker att det inte ens var svårt, men ibland behöver man sova på saken och låta tekniska hinder sjunka in lite mentalt. Jag är inte så bra att jag bara kan susa nerför alla drop hejvilt. Var sådär riktigt jäkla nervös inför tävlingen men när sen starten gick så kom jag iväg bra och det var bara att gasa. Kände ganska tidigt att jag fick en bra ledning och kunde åka avslappnat utan att stressa. Det är verkligen en sjukt jobbig bana med ingen vila någonstans, känns som det antingen går rakt upp eller rakt ner. På de få lite mer lättåkta (flackare) partierna åkte jag och försökte vila så mycket som möjligt och sista varvet försökte jag att inte gå fullt, dock svårt att spara på krafterna när man åker uppför en slalombacke! Riktigt nöjd med åkningen, inga direkta misstag och kontrollerat. Sen är det såklart alltid roligt när man får vinna!

huskvarnamtbraceSnabba stigar i Huskvarna (Foto IKHP)
11074189_10153350865829359_106361600386045801_n

Pallen med hemmaåkarna Elna och Sofia

Direkt efter race vidare till Vårgårda, checka in på vandrarhem (inte samma lyx som natten innan) och test av banan. Det regnade och var ruggigt. Testade banan som har lite mer rötter än Huskvarna men är mer lik hemmaterrängen så jag känner mig rätt trygg på såna här stigar. Lite väl lerigt på sina ställen men det hör väl till. Några nya partier men inget som jag inte fixade. Hoppet då? Nej, nej, säkert 30 cm högre än jag nånsin hoppat så tänkte inte ens tanken.

Tävlingsdag och upprepade den här morgonrutinen med att tvinga i mig frukost i långsamt tempo, vara inbillningssjuk etc…
Kände på uppvärmningen att gårdagens backrace satt rejält i benen, det var inte så att det sprätte om dem direkt! Laddade i mig en WinforceBooster innan start, tycker det funkar bra på korta race, på långlopp spar jag den gärna till slutet av tävlingen. Vi var rätt många som startade och det gick i en jäkla fart i början vilket mina ben inte alls ville, kändes som alla bara susade förbi. Många olika klasser samtidigt, jag hade ändå koll på att ingen i D30 var framför mig. Försökte ligga på i början men kroppen ville verkligen inte, min andning var idag också riktigt dålig, det gjorde ont att andas och den här känslan att jag får inte luft infann sig. Det känns som det tar stopp och att luften inte kommer ner i lungorna, en känsla av att det sitter typ en äppelbit i vägen. Har varit så till och från nu i ett år och jag vet inte varför. Ut på sista varvet hade jag en rätt stor ledning till nästa D30 och körde kontrollerat utan stress, skönt för man gör ju så mycket mindre tekniska misstag när man inte stressar.

Nöjd med resultaten och hur jag åkte i helgen, nu dröjer det ett tag innan det blir tävling då det är mycket jobb och även två läger inbokade.

Extra roligt med de här två dagarna är att det har varit så mycket Almbycyklister på plats, både som tävlat och utanför. I Huskvarna kändes det som att det stod någon och hejade runt varje kurva, så jäkla skoj och peppande, det gör mig glad! Det betyder otroligt mycket när man har det stödet runtom sig. Tusen tack igen för hjälp med langning!

fotovargardaMarkusLideviProductsRiktigt snygg bild från Vårgårda klättrandes uppför slalombacken
(Foto Markus Lidevi Products)

Hur det gick för A? Jodå, han är ju grym så åkte in på en 6:e och en 7:e plats i sina två första XC-lopp mot hårt motstånd, riktigt bra! Nu har jag dock åkt på disktjänst hemma då han kollade upp den där handen som gjort ont i 3 veckor. Gips i 3 veckor då det visade sig att det var en fraktur. Han är hård den där A men nu blir det lugnt ett tag.

Advertisements

Tillbaka till brottsplatsen

Idag åker vi till Huskvarna, det är första tävlingen i SWEcupen, jag är lite nervös men mest bara laddad och full av förväntan. Det är en fantastisk bana som Hakarspojkarna har på berget, tuff, härliga stigar och man får påminna sig om att det är race och inte stanna för att titta på utsikten, så fint är det. För ganska exakt två år sen körde jag min allra första MTB-tävling och det var på just den här banan. Jag minns att jag var galet nervös, stressade igenom ett uppvärmingsvarv och i långa slalombacken upp åkte jag mellan Ola och Wengan som snackade om ditten och datten medan jag letade efter syremolekyler i luften. Jag kraschade vid droppet (men ha! det gjorde minsann vissa andra också!), fegade vid alla A och B-linjer och kände mig som en sån där katt bland hermelinerna som inte riktigt passade in. Vad hade jag gett mig in på? Ta mig härifrån!
Hur tävlingen gick? Tillräckligt bra för att vilja fortsätta :)

huskvarnaBåde först och sist och inte direkt van att hänga på prispallar…

Vi åker ju som sagt redan idag men race imorgon, ikväll ska vi testa banan och så lyxar vi till det lite med att bo på hotell. Det bästa med det är ju självklart hotellfrullen, alltså jag älskar hotellfrulle. Det ska ätas mycket och länge och allt gott som man sällan har hemma. Varför ser frukosten hemma nästan likadan ut 7 dagar i veckan medan vi bankar skallen utochin för att variera våra middagar? Fast det kanske bara är hos mig som det ser ut så, andra kanske har frukostbuffe hela veckan :)

Direkt efter race kör vi vidare till Vårgårda och ny tävling på söndagen, också det en rolig bana. Även här finns en slalombacke, verkar vara så att varje mtbtävling så ska det cyklas uppför såna backar helst flera gånger om, brant satan ska det va också. Jag har någon slags fantasi om att jag iår ska våga hoppa i hoppet. Jag vill. Jag kan. Jag vågar och allt det där. Men vi får se, jag kanske fegar och kör runt (mycket troligt), jag tänker inte göra saker bara för att andra gör det, skrotar jag i hoppet förlorar jag bra mycket mer än de 5 sek som det max handlar om att åka B-spår.

Sen hemfärd och sen är helgen slut, försvann i ett nafs. Extra roligt är att A också ska stå på startlinjen och jag får inta positionen som hejarklack och langningspersonal även jag.

Återkommer med rapport om helgen när jag kommer hem. Tills dess, håll till godo med en bild från kullen som numera heter Teletubbieskullen från måndagens tjejträning när det ringlade starka tjejer uppför backen. Alltså måndagar med tjejerna, det är så roligt!

teletubbiekulle

NORA MTB-weekend

Alltså vilken boost den här helgen var. Livsboost helt enkelt. Två dagar MTB-läger i Pershyttanskogarna med fantastiska tjejer och ledare. Underbart!

Lördag bjöd på strålande sol, perfekt cykelväder och en fm som bestod av diverse teknikstationer för att på eftermiddagen dra ut i skogen och öva teknik på valda ställen. Det var rätt möra ben på slutet och jag själv slocknade tidigt efter en lång dag med så mycket intryck.

Söndagen var solen borta, grå, regnigt och jag frös som vanligt (riktig fryslort). Skogen var som ett hav av lera överallt kryddat med hala stenar och rötter och sånt har vi gott om i våra skogar, det och backar. Men vad gör det? Är det teknikläger så är det och vad är bättre än att öva på att köra även i svåra förhållanden? På söndag fm körde vi crossbana och velodromkurvor, kul! Avslutade med att klättra uppför digerberget och en liten varvbana som vi har där. Söndagen körde min grupp till stor del ihop med Olas. vem av oss som ramla och inte ramla det låter vi vara osagt tycker jag, vi kan säga så mycket som att det var inte jag ;)

Eftermiddagen var det ut på stig igen, idag en kortare runda med mycket teknik uppför och nerför. Dagens ord lär vara att farten är din bästa vän och trampa trampa TRAMPA!

Det sista vi gjorde var att släpa trötta (men så glada och positiva!) lägerdeltagare (och ledare) uppför en riktigt grisig backe bara för att utförsåkningen är ju såååå värt det, flowig och härlig utförslöpa. Bistra sanningen är att det är den, när det är torrt… men ner kom vi ändå.

Jag är så glad att jag får göra det här. Det är fantastiskt att få möjlighet att se andra lära sig nya saker, flytta gränser, våga mera, det utvecklar mig på så många sätt som människa. Tack alla som var med, tack för att jag får träffa så många nya härliga människor från hela Sverige, jag hoppas verkligen ni har haft lika roligt som jag.

Nu ser jag fram emot nästa läger, 3 veckor kvar!

Som tur är har jag tjejgrupp på vår måndagsträning redan idag så jag får leva i den här MTB-bubblan en liten stund till.

mtblager

Min och Olas grupp ute i ett blött Pershyttan. (Foto Katarina Rönnbacka Nybäck)

 

Njutpass i Nora med intervallsega ben

Igår körde jag ett grispass, dels för att jag hamna i en rejäl skur redan efter 2 min och var genomblöt och kall efter en kvart men också för att jag körde riktigt tuffa långa intervaller. Min tänkta intervallstig som för övrigt är riktigt bra, svagt uppför och lagom teknisk så att man verkligen får jobba var efter allt regn blöt och tung, var nära att vika ner mig efter 3 st och fick tala om för mig själv att inte va så klen och helt enkelt köra alla 5 som var bestämt.

Idag har jag varit i Nora/Pershyttan och rekat inför helgens äventyr. Hela helgen är det teknikläger i Nora för ett stort gäng tjejer, kommer bli så kul!

Åkte först ner till stadsskogen för att se hur mina teknikställen klarat allt regn. Måste säga att jag är förvånad att de klarat sig så pass bra. Stigarna är superfina om än lite blöta på sina håll. Utmanande stigar både uppför och nerför, men så roligt! Backarna kändes i mina ben, gårdagen satt som en smocka i både höger och vänster.

20150508_11443220150508_121820Ett och annat surhål fanns det….

Tillbaka från stadsskogen smet jag ut på röd 6 men jag blev lite sen så fick ta en genväg hemåt. Det båste rätt friska vindar idag och även om solen sken så var det inte jättevarmt. Bra att tänka på inför helgen då det kan bli rätt lugnt tempo och mycket nötande.

Jag är redo för en spännande helg. Skogen är fin, Pershyttan står och väntar med porlande bäckar, trollstigar och förhoppningsvis bara sol!

Välkomna hit!

20150508_134418 20150508_133824 20150508_132340 20150508_114806

Även ett och annat rejält blöthål kan vi bjuda på =)

20150508_141932

Livet springer på i 180!

Det händer mycket och tiden springer iväg, har alltså inte riktigt kännt att jag hunnit med att uppdatera här också. På privata sidan så har jag sålt min lägenhet (lämnade nyckel och skrev det sista förra veckan) och det innebär ju en del antaganden, möten, visning, städa, rensa förråd, fixa de där listerna som inte blivit av, säga upp grejer, slänga grejer på tippen med mera med mera med mera.. phu, vad energi sånt tar! Nu hoppas jag att vårt drömboende dröjer lite för jag behöver andas och stanna upp en stund innan vi hittar stället där vi verkligen vill bo. Dagens tips är att flytta inte bara typ 200 m, jag har burit halva mitt bohag ner 4 vån 200 m och sen upp 3 våningar, det känns ju så onödigt att packa en bil för att bara åka runt huset en bit. Cyklingen då? Jo det rullar på, tycker jag tränat på bra. Nya cykeln är grym! Känns som det rullar utan att jag trampar, galet. Helnöjd!

Måndagsträningarna med klubben har startat och det är så roligt, det ger mi mängder av energi och anledningen till att jag cyklar blir bara klarare. Gemenskap, skratt, utveckling, nära naturen och så är det ju så förbaskat kul!

Helgen som var hade jag tävlingspremiär. Mjölbybiken. Hade liksom noll koll på formen, på hur kroppen skulle reagera på race. Jag hade även avslutat ett 7 nätter på raken jobbpass, phu, lite sliten kropp alltså. Mjölby är en tekniskt svår bana tycker jag, men rolig! Kom iväg bra tycker jag, lite strul i nån backe när det blev trångt. Efter halva första varvet tappa jag kedjan när jag skulle växla, surt som attan för efter att ha fixat med det krånglet hamnade jag lite i ingenmansland och även om jag försökte jaga så gott det gick så är det lättare att göra det när man ser någon och inte åker så ensam. Plockade in en del men inte tillräckligt på elittjejerna framför. Vågade heller inte växla upp på storklingan fram så blev lillklinga hela tiden, inte optimalt. Jag vann dock D30 så jag är nöjd, men ville såklart åka fortare. Fast nu är premiären gjord, skönt, lite mer race i den här kroppen så ska det nog bli bra :)

Veckan som kommer händer det massa kul, bland annat är det teknikläger i Nora i helgen. Längtar!

20150502_141741_3