Vista Baby, Vista!

De flesta som läser här eller på annat sätt kommer i kontakt med mig vet att jag tillsammans med Linnea har en specifik grupp på våra träningar för tjejer. Det händer ju att jag lobbar lite för det här med att tävla, jag vill ju se fler tjejer som vågar sig till tävlingsarenorna!

Nu till helgen är det Vista Mountain, avslutning på västgötacupen och sista XC-tävlingen. (vad jag vet). Jag ska dit med ett helt gäng tjejer från klubben och träningarna. Flera av dem startar sin första tävling någonsin! Hur kul är inte det!? Ser fram emot det så galet mycket, inte bara tävlingen utan hela grejen att åka ner, flera stycken, få se andra ta del av något jag tycker är så roligt. Cykling är så mycket mer än bara träna och tävla, det är en gemenskap också. Sportklassen på Vista blir rekordstor på lördag och jag hoppas att flera får blodad tand och vill köra fler race nästa år.

Banan är ny för mig men har hört så mycket gott om den så ska bli roligt att äntligen få rejsa just där. Vem kan inte bli peppad när man läser Elnas Blogg om just Vista! Jag hoppas dock inte det blir en lerfest (så kul är inte cykelvård).

IMG_6831Bergslagsloppet (Foto Rickard Bergström)

Advertisements

Tjejcykling i mörkret

Jag har ju min tjejgrupp varannan måndag, så den här veckan var det ingen tjejträning. Eftersom ett helt gäng tjejer missade cyklingen ute i Eker med grabbarna förra veckan (de hängde ju med mig istället lyllosarna! ;) så bestämde jag att vi kör en annan dag och ett tjejpass där vi också.

Igår samlades vi en hel drös cykelsugna och pinnade iväg mot Eker, vi började gemensamt men delade sen upp gruppen i en lite snabbare och en lite lugnare. Det blev en lugn och härlig tur för min del. Tyvärr en punka tidigt som gjorde att en tjej fick cykla hem (tredje gången denna vecka och samma fel så vågade inte laga och bege sig ännu längre ut i skogen). Men annars klarade vi nog oss rätt bra från haverier, nån liten vurpa men inte mer än lite blåmärken hoppas jag.

20150923_190616Det är nåt med mörkercykling och pannlampa, så himlans mysigt. Lite läskigt ibland men mest mysigt. Igår kändes det bara bra, vi var ju så många.

avslutningmörkercyklingNu ser jag mest fram emot nästa helg och Vista Mountain, jag får ju med mig en hel drös tjejer ner och kör race. Det ska bli galet roligt!

SWEcup i Högbo

I helgen var det sista deltävlingen i SWE-cupen. Tävlingen gick i Högbo på en riktigt stökig och teknisk bana. Vi kom rätt sent och valde att promenera delar av banan i mörkret för att ha ett hum om vad det var som gällde, det var ganska ont om tid innan tävlingen att testköra. (om man inte ville gå upp helt galet tidigt då, och jag tyckte 06:30 var tidigt nog)

Vet inte om det var bra eller dåligt, pannlampa och mörker gör helt klart inte att saker ser enklare ut och jag var lite halvskraj på morgonen. När jag sen cyklade igenom banan kändes det mycket bättre och den var faktiskt riktigt riktigt rolig. Lerigt och halt var det men det funka bra. Kände på uppvärmningen att jag fortfarande har nåt skit i kroppen, hela veckan har jag ju känt mig lite halvkrasslig. Bestämde mig då för att inte gå på för hårt.

Vi startade i blocket med P13-14, F13-14, F15-16 och Damer/Herrar sport, med 2 min mellan starterna. Vi brukar inte starta i det blocket, vi fick även bara köra 2 varv så blev en ganska kort tävling och inga A-linjer. Tråkigt, även om det bara var på två ställen och att jag slapp stressa för att försöka klara de partierna. På det viset gillar jag Västgötacupen bättre, i Swecupen kör vi veterandamer så korta distanser. Borlänge Tour känns tex rätt meningslöst, 3 dagar och knappt cykla alls.

Var riktigt snabb i starten och klart först, det kände bra, släppte förbi två snabba sportherrar och Therese (D40). På vägen upp hade jag tänkt att jag skulle fightas med henne men lät henne cykla iväg. Vi var bara 2 i D30 (trist) och jag märkte att avståndet drygades ut så fortsatte hålla det tempot jag tyckte var ganska behagligt. Kom ifatt de yngre tjejerna som startat 2 min tidigare med jämna mellanrum. Såhär i efterhand när jag tittat på pulskurvan kan jag se att det var smart att inte gasa fullt, för pulsen har varit väldigt hög ändå. Åkte riktigt bra och hade bra flyt på stigarna med få misstag, tror den här banan passar mig rätt bra faktiskt :)

En tävling kvar och det verkar som jag får med mig ett helt gäng tjejer som testar på XCO, det ska bli riktigt roligt. Ser verkligen fram emot det! Då ska jag dessutom vara redo och laddad för att gasa fullt.

Sista SWE-cup i helgen och lite framtiden

Jag har fått så mycket fina blommor den här veckan, från familj och även från föreningen jag bor i, det var oväntat, men roligt! Och SMS från människor jag knappt känner men stött på när jag cyklat runt och tränat.
IMG_6698Skulle inte gå ut så hårt. Det gick ju helt enligt plan.
Toppen av rallybacken, leading the pack… lugnt, nja.
(Foto Rickard Bergström)

Säsongen är snart slut, kvar är två tävlingar. Till helgen är det SWE-cup i Högbo och två veckor senare avslutning i västgötacupen nere i Huskvarna, Vista Mountain, en klassisk bana som det ska bli superkul att äntligen få köra. Jag har inte kört någon av banorna förut så det ska bli både spännande och nervöst.

Jag tycker det är lite blandade känslor när säsongen är över. Dels ska det bli himla skönt att bara vara hemma på helgerna och få träna, åka långa distanspass med en fika för att blanda upp det med tuffa intervaller. Bara träna massor utan tävlingsmomentet. Men det är också lite tråkigt att det kommer dröja innan man får träffa alla de här människorna man möter på tävlingarna samt att jag ju älskar att tävla.

IMG_20140719_210015Bästa prispallsbilden från SM XCO 2014. Poff sa det när korken small av!

För mig är just den biten viktigt, att få ladda om, fylla på batteriet med mer lust att åka fort. Cykla njutpass i Kilsbergen, kanske åka på semester. Bygga upp spänningar och förväntningar till nästa säsong, få ett år till av vinterträning och bli en bättre cyklist. Sen vet jag att när April kommer önskar jag det var November igen för man är väl aldrig tillräckligt förberedd, har aldrig tränat hårt nog. Men om man hela tiden tänker att “jag är inte helt förberedd, allt är inte perfekt”, ja då blir det nog inte mycket gjort. Ibland måste man helt enkelt våga köra ändå, våga lita på att allt jobb man lagt ner är värt en hel del.

20131231_113136Längtar till och med efter sådana här pass. Distans på gråa grusvägar.

Jag kan också redan nu se fram emot nästa säsong, jag har under året fått mängder av morötter till att bli bättre, cykla fortare och känner mig verkligen motiverad att gå in i vintern med fokus på att bli starkare, snabbare och bättre. Jag har utvecklats men vet att det finns mer. Men mer om det när säsongen är slut.

IMG_20150912_174510Bild från NA, foto Jonas Brännmyr (Konditionsbloggen)

Förra veckan träffade jag Konditionsbloggen för en lite längre intervju inför SM, den gick att läsa i papperstidningen. Ni glömmer väl inte att ha koll på Jonas blogg på NA. Jonas skriver om oss som annars inte får så mycket plats i media, lokala resultat, roligt tycker jag, det finns så många duktiga idrottare som förtjänar att synas mer!

IMG_06931Kaxig? Absolut, jag tror att jag känd för just det ;)

IMG_7046

Sista backen, den krampen, om ni kunde se smärtan i mina ben.
(Foto Rickard Bergström)

Långlopps-SM på hemmaplan

Jag gjorde det. tog hem segern på Bergslagsloppet idag. Otroligt nöjd och glad över det. Stödet runt banan var helt enormt, det kunde inte ha varit bättre. Tusen tack alla som kom och hejade för att ni kom.

Jag upplevde loppet som att det gick riktigt fort, tempot kändes högt från start till mål (även om det gick rätt sakta mot slutet när tröttheten hade slagit in). I klockhammar kom krampen krypandes i båda benen och jag fick dra ner på tempot, alla som kört banan vet att det är rejäla stigningar på slutet, bara att kämpa. Tappade en del men lyckades behålla mitt försprång hela vägen.

Vi veterandamer startade allra sist av tävlingsklasserna och det var kul att köra många damer ihop och jag måste verkligen ge eloge till de herrar som vi kom ikapp och körde med oss. Trängde sig inte in emellan på stig eller störde utan jag tyckte de lät oss ha vår tävling. Tack! Också kul att se lite kattoråttalek bland damerna.

Extra kul att min syster och familj var på plats. Finns inget bättre än att få fira med sina närmaste. Finaste syster :)

smjagochsyster

Ultran, Smulan och Specialized test the best.

Jag vet att ni förmodligen funderat, kom den där A i mål egentligen? Hur var det att springa 4.7 mil i terrängen? Hur mår han?

Som cykelsupport och pressansvarig kommer här en kort liten redogörelse.

Jag fick äran att köra upp honom till Digerberget och där mötte jag två andra löpsugna.

20150905_083229Tre glada och förväntansfulla innan start

Tog servicebilen till Ånnaboda och bytte om till cykel. Fick sen pinna på rätt bra för att hinna till första checkpoint. Där kom han prick på uppskattad tid och såg både pigg och glad ut. Det kändes tydligen jättebra. (skönt tänkte hon som gett bort loppet i present)

20150905_105020_14Pigg och glad efter nästan 2 timmars löpning.

Nästa kontroll var i Lockhyttan ca 24 km och nu började det dugga för att sedan övergå i rejält regn, supporten fick stå och huttra i regnet med dricka och energi i högsta hugg. Hit kom han tom före uppskattad tid och fortfarande lätta steg, oförskämt pigg. Han låg dessutom 6:a. Hur bra som helst.

Nästa egna kontroll var efter Tomasboda och nu var det inte längre några lätta steg, han hade under tiden både avancerat till plats 4 och tappat till plats 5 i loppet samt låg lite efter våra uppskattade tider. Ord som “jag vet inte om jag kan springa 12 km till, jag har så ont i benen” yttrades. Avsaknaden av löpning och framförallt utförslöpning hade tagit ut sin rätt, och det med råge. Nu var det alltså dags för kärlekspeppen jag hade i ryggan, kämpa kämpa. Han pinnade iväg mot Ånnaboda och jag satte av på cykeln.

Det var inga studsben som kom till Ånnaboda och han stannade för colakaffeblandningen och sen ut igen. Vi hade på vägen upp sagt att vi ev skulle åka och hämta en liten kisse, det fick vara moroten. Sista 6 km, går på stenig stig uppför falkaberget och uppför slalombacken. A kom till backen men hade halkat ner till plats 6 igen, smärtan i benen gjorde att det inte gick att springa. Men han tog sig i mål och lyckades även hålla de andra bakom sig. Jag är grymt stolt över honom, pannben och vilja. Han kom i mål, alla som gör det är kämpar i mina ögon oavsett tid och resultat.

Tydligen ska han aldrig göra om det…

Smulan
Efteråt åkte vi hem och sen och hämtade vi Smulan. Det var sådär populärt hos vår gamla dam som hälsade välkommen med morr och fräs. Det går bättre nu men de ligger inte direkt och gosar, jag tror dock det kommer bli bra, de har ju avancerat från morr-fräs-stadiet till vi-kan-nosa-och-vill-nästan-leka.

smulanSmulan är typ så söt att man dör sötdöden.

Specialized test the best
Igår var vi i Ånnaboda och testade cyklar. Eller jag testade en. Står i valet och kvalet om jag ska byta cykel till nästa år och ville testa en heldämpad. Provade en Era, en tjejmodell och det kändes riktigt bra. Men om det blir någon vet jag inte, det är mest en ekonomisk fråga, den kostar liksom inte gratis tyvärr. Så om någon sitter på en vilja och har möjlighet att hjälpa mig finansiera en ny cykel är ni välkomna att höra av er.

20150909_183440Många fina cyklar fanns det!

Bergslagen Ultra

Imorgon går starten på Bergslagen Ultra, ett helt gäng ska ta sig från Digerberget till Ånnaboda, detta via både Rusakulan och Storstenshöjden, två rejäla stigningar (att lägga till flera andra). En sträcka på 47.5 km och lite över 1000 hm på vår fina bergslagsled (stenigt värre). Det gör det även till fots, galningar, det finns ju cykel. En av de där stollarna är min A, han har laddat med att vara gipsad 6 veckor i början av sommaren, sedan cykla en hel del och springa lite lagom. För två veckor sen la han även till en praktvurpa uppe i Kilsbergen och är fortfarande blå och uppskrapad. Han är således i kanonform…

Nu pågår febril packning, planering och en nervös oro ligger liksom i hela lägenheten.

Undertecknads uppgift är att vara cyklande support i bergen med ryggan full av energi och peppande kärlek i överflöd. Ska bli spännande och roligt, ser fram emot dagen och att få heja fram lite löpare i skogen. Ska du springa och ser mig, säg hej, jag bjuder på godis :)

cropped-20120712_191827.jpgGlöm inte njuta lite av utsikten också när ni passerar Rusan.
Den är värd att stanna upp för…

A vill lägga till att “han ska starta imorgon”… målgång är tydligen en eventuell bieffekt.