Tävlingspremiär i Säter och högar av ormar.

Sent omsider kommer en rapport från säter. Som ni har längtat! Mina ursäkter är att jag har nytt jobb där jag proppas med information och nya intryck likt en sprängfylld  julkorv och att veckan dessutom varit full av diverse aktiviteter.

Som vanligt när det vankas tävling så kommer nervositeten i kroppen. Ingenting känns bra, kroppen är trött, cykeln vill inte vara med på noterna den heller. Först tror hjärnan t.ex. att det är för lite luft i däcken sen för mycket, sen inbillar sig hjärnan att “JAG KAN INTE ENS CYKLA!”. Hjärnspöken, prestationsångest, höga krav, det är bara att välja valfri anledning till varför de där nerverna spökar. Sen cyklar jag och upptäcker att det var ju bara mest spöken. Tävlingspremiären i Säter var inget undantag från den där nerviga regeln jag tydligen har. Svårt att äta innan lopp, lite lätt illamående, som ett stort frågetecken, varför gör jag detta?  Svaret är ju att det är så kul, det är kul att tävla, det är kul att träffa alla människor runtomkring. Som en rolig utflykt med vänner och så ett litet race mitt i.

Banan i Säter är intensiv, teknisk med både vanlig stökig stig och byggda hinder. Jag åkte fler A-linjer den här gången jämfört med förra året. Eller nja, jag åkte kanske 1 mer än sist för jag åkte faktiskt inte bara B-linjer förra året. Den nybyggda stenkistan gick galant. Skönt för självförtroendet att jag kan åka just de tekniska partierna då det blir mer och mer av den varan på tävlingarna. Det byggs stenkistor och diverse drop hejvilt! På uppvärmningsvarvet kändes benen som sirapsben med ingen fart alls. Men sen när det väl var dags så fanns det fart. Fick en riktigt bra start och låg först av alla veterandamer från början. Prestationsdjävulen hade ju bestämt sig för att hon ville slå alla damer i startfältet och inte bara de i D30. Det var full gas från start och allt vinterdamm som satt sig i lungorna ventilerades ut och in så jag lät som en trumpet på slutet. Så mycket som man kan pressa sig på tävling går inte riktigt på träning hur man än försöker. Det var länge sen jag tog i så mycket.

Roligt att tävla igen och att det går bra, nya cykeln sköter sig galant och även om jag inte känner att formen är tipp topp så vet jag att den kommer. Men mest roligt var kanske att A körde så himla bra och kom 2:a i H40, riktigt starkt!

sater_fotoAdam.2.2017sater_fotoAdam.5.2017

Meningen var sen att vi skulle åka till Kvänum och köra första majloppet men jag mådde inte bra dagarna efter Säter så det blev istället en lugn rulltur på 1:a maj. Vi åkte även en sväng till Öby kulle för att kolla på lite fåglar och dricka kaffe på valborg. Blåste svinkallt så vi sittskådade i lä bakom kullen och gick och kolla på ormar i små högar. Jag gillar ju inte ormar och har svårt för deras rörelsemönster, knyter sig lite i magen. Men det är lite spännande att gå och titta på dem när man liksom lite vet att de kommer vara där.

20170430_163652

Advertisements

Tjejträning, Påsklov och nytt jobb

Påskvecka med extra allt!

Tjejträning
Årets första tjejträning, boom! Har vi längtat eller har vi längtat? Vädret, joråsåatt vi beställde ju finväder med sol och finväder fick vi, blåsigt men det gör inte så mycket när man inte måste vara ute på nån öppen landsväg och härja. Lite småkyligt att vara den som mest stod still och peppa. Men vem kan klaga när solen skiner.

I år är vi tre ledare på tjejträningen, fantastiskt att superduktiga Sara vill vara med och hjälpa oss. Bra av flera orsaker, dels är det bra med nya idéer och tankar då det är lätt att fastna i gamla spår och bara köra på. Och sen har vi ju det där delikata dilemmat i Örebro att cykeltjejer ploppar upp som svampar ur marken här, de blir bara fler och fler, två ledare räcker inte.

Veckans träning bestod av grundteknik för mtb. Kan kanske låta trist, men med en bra grund och enkla små övningar kan man bli mycket bättre som cyklist. Att ha bra grund gör dig trygg och säker på cykeln. Enkla övningar för att öka din teknik går att lägga in i alla träningspass bara man tänker på att just göra det. Ibland brukar jag säga till tjejerna jag träffar att vi behöver plocka fram barnet i oss. Som vuxen cyklar vi gärna raka vägen mellan punkt A och B. Barn tar omvägen förbi en sten, en kant, en rot, en backe, ja vad som helst bara för att få leka lite. Våga lek mer helt enkelt, åk lite tidigare hemifrån och ge dig några extra minuter med tid för lek. Kör runt en stolpe, vänd på gångbanan utan att nudda gräset, och vänd tillbaka åt andra hållet. Stanna och stå still så länge du kan. Flytta dig på cykeln, våga vara lite fri, inte bara sitta på sadeln och åka med. Enkelt bara man kommer ihåg att göra det och tar sig tid.

20160816_180021

Riktigt så här varmt var det inte i tisdags, men snart så!

Påsklov
Jag har varit ledig hela påsken, helt underbart. Hade en massa tid att ta ut och kändes ju bra att kunna ta den tiden när även A var ledig. Vi har inte gjort speciellt mycket, tanken var att få en del timmar i sadeln men vädret ville annat.

20170414_100800

Kul påskväder i Örebro!

Långfredagen blev det snökaos här i Örebro. Det snöa hela dagen, blåste och var rätt ruggigt på ute. I min värld känns det dumt att ge sig ut en sån dag, halt på vägarna och många bilar utan dubbdäck. Sen vet jag inte hur mycket det ger att harva runt i det vädret, kanske inte så effektiv träning. Vi åkte istället till Ljungstugan och brände av ett intervallpass och resten av dagen spenderas inomhus. Dagen efter däremot, fortfarande snö men strålande sol och vägarna hade torkat upp. Perfekt uteväder även om jag tog löparskorna istället för cykeln. Superfint och jag betade dessutom av årets hittills snabbaste mil, det tar sig.

På påskdagen var vi hos svärmor och åt god mat men mer påsk än så har vi inte ägnat oss åt. Hann även med en planeringsfika med Sara, Stadsträdgårdens Cafe, himla mysigt ställe jag måste nog fika där oftare.

 

Nytt jobb
Imorgon är lovet slut och det är åter till vardagen. Men för mig en ny vardag. Imorgon är första dagen på nya jobbet. Spännande och lite nervöst. Inge mer nattjobb och inga fler helger, känns ju konstigt bara det. Fast bra.

För er som följer mig på Instagram kan jag meddela att nya soffan har kommit, vi behöver alltså inte längre sitta i våra brassestolar och kolla på typ fem timmar cykel. Skönt! Även katterna verkar gilla nya möbeln, inte lika skönt med katthår i hela soffan :)

 

 

 

Åkte till Gran Canaria och hittade mina cykelben!

En vecka kan gå fort ibland. Jag och A for till Gran Canaria för att lapa sol och samla höjdmeter till cykelbenen. Det är andra gången vi är dr, och jag tycker det är toppen för kombinerad semester med cykling! Veckan började lite trevande med inget vidare sol och badväder. Ganska bra då att vi hade hyrt mtb första tre dagarna och slapp susa ner för vägarna på racer i typ underställ och buff. (extra bra då jag inte hade packat med nåt underställ) Vi testade lite nya grusvägar, några superfina, andra kanske vi inte cyklar (går?) igen. Det är en sak att leta ny stig hemma men har man några få dagar utomlands vill iallafall jag ta tillvara på tiden. Vi hyrde även cyklar den här gången, smidigt att slippa ta med sig samt att vi kan cykla både mtb och racer. Har haft en viss oro över att jag i år bytt till singelklinga, men efter att ha klättrat X antal höjdmeter härnere på en klinga (32t samma lika som hemma) men med mindre kassett bak känns det som det nog ska gå bra här hemma också.20170326_145717.jpg

Första dagen cyklade vi dammrundan från Ayaguares men istället för att bara ta en kortis så åkte vi hela vägen upp till San Bartolome och ner Santa Lucia med en liten detour (dead-end, Pushbike), den turen lär vi ta igen med en annan avslutning bara. Vi fikade på hörnet i San Bartolome, åt en grymt god spansk omelett, men jag skakade som ett asplöv på vägen ner sen, kallt! Nackdelen när man stannar och blir kall.20170325_103256(0)20170325_105741

20170325_140045

Brant brant brant brant….

Dag två åkte vi andra hållet med en rejäl klättring på små grusvägar upp till San Bartolome, tog en fika idag med men provade ett annat fik, fast jag tror vi tar gubben på hörnet nästa gång igen, vi gillar det bättre. Åt en sunkig macka och jag fick inte ens rätt dryck. Hur kan liksom cola bli apelsinjuice? Efter det åkte vi vidare upp förbi Cruz Grande, tuff klättring upp dit. Ner på en sjukt fin slingrande asfaltsväg innan det blev grusväg/stig igen. Det är rätt maffigt att se ut över kanterna, svindelkänslan kommer som ett brev på posten.20170326_12142120170326_14572720170326_151749

Tredje dagen skulle vi åka lite stig ovanför Arguineguin, superflowiga härliga nerförsbackar där man bara ville gasa på. Tyvärr var det väldigt många som vandrade där (why? bara sten överallt ju och tokhett!) så det kändes lite som vi störde så mycket så vi tog en kortis och åkte hem istället. Gjorde inte så mycket då de första två dagarna innehöll så mycket klättring så benen behövde en lite lugnare dag.20170327_113449_720170327_11224820170327_110246-1

Dag 4 ville jag köra mer mtb och A ville cykla racer, vi hade därför bestämt att jag skulle åka med på en guidad tur med FreeMotion. Dels för att inte behöva åka ensam men också kul att se lite annat samt att få åka lite utmanande stigar. Bokade in mig på en trail-tur och fick information att man behövde hjälm och handskar, han frågade lite om min nivå och det verkade lugnt. På själva turdagen blev jag upphämtad och sen samlades alla vid affären i Playa del Ingles. Mötte guiden som det tog ungefär 10 sek för att döma ut mig som cyklist och börja prata om att jag nog inte skulle klara av det och inte borde åka med. Jag skulle enligt honom inte ha roligt, jag skulle även förstöra för de andra i gruppen. Baserat på att jag var en cross-country-cyklist och inte en enduro-downhill-cyklist. Sen upptäckte han att jag inte hade knä och armbågsskydd och då fick jag inte längre åka med den turen utan det. Det var iof inget jag kände att jag ville heller, vem vill åka med nån som i princip sagt att jag kommer förstöra turen för alla andra? Han erbjöd mig istället att åka med en annan tur som skulle vara “fullt tillräckligt för mig”. Det kunde han ju som sagt avgöra på så kort tid. Jag kan köpa att man inte får åka med utan skydd, men, då ska man också få den informationen vid bokningen och det kanske till och med ska stå i informationen om själva turen. Hade det varit så hade jag gjort ett annat val, åkt racer med A eller mtb själv. Nu åkte jag en tur från toppen, det var ok, någon enstaka ny stig på nedvägen nedanför Cruz Grande som var ny, men det mesta hade jag redan åkt. Jag kommer inte åka några fler guidade turer med dem iallafall. Blev jäkligt ledsen av att bli utdömd på tre röda och känslan av att nån tjej inte skulle förstöra turen för guiden och grabbarna. Turen tog dessutom hela dagen, lite för lite cykling för att göra det igen, mycket transport och dötid. Då fungerar det mycket bättre att åka efter gpx-filer i datorn.

20170328_112159

På toppen. Teide långt borta.

gc_tour_2

Sjukt kul nerförsåkning! (Foto: BikeGuide Danny)

Dag 5 var min första racerdag. Planen var att åka längs kusten till Mogan och sen klättra upp till Ayacarta och så hem via San Bartolome och Fataga. Lång tur med många höjdmeter. Klättringen vid Mogan skulle enligt andra vara helt grymt fin. Vi hämtade min cykel och efter lite sadelinställningar for vi iväg. Efter ett tag kände jag att jag når ju inte bromsarna i bocken så vi stannade i Arguineguin vid FreeMotion där för att få det fixade. Mannen i affären mekade inte cykel till vardags och förklarade att det kunde man inte justera utan mina fingrar var helt enkelt för korta. Jag kände mig nu lite trött på deras attityd och sätt, om mina fingrar är för korta kan ju knappt en enda tjej köra racer. Med lite google och youtube kunde vi visa honom hur man justerade in bromsarna så att jag nådde. Påt igen. Klättringen till Mogan var precis så fin som alla hade sagt, och grymt jobbig! A mötte mig när jag hade en bit kvar, sa åt honom att ta fina bilder för jag tänkte INTE åka ner igen för att fotografera. Tyvärr var vägen till Ayacarta avstängd så vi fick åka tillbaka via Soria, men det funkade det med.

20170329_120004

Klättringen upp från Mogan, vägar som slingar sig som en orm uppför.

Sista dagen tog vi en kortare runda runt Ayaguares och tillbaka. En kortare runda betyder fortfarande att man kan klämma in en 1000 höjdmeter, lite skillnad mot här hemma! Sen slappa vi bara vid poolen.

Haft en grymt bra vecka, cyklingen har känts kanon och benen bra. Tror det kan vara så att jag lämnade mina cykelben där hösten 2015, men jag har hämtat hem dem igen :) Räknar in en 40 mil nötande i sadeln, nu ska benen få lite lugnare träning, det är de värda!

Vi har inte bara cyklat, vi har käkat gott och slappat också, lovar :)

Även om det är härligt att vara borta så är det lika skönt att komma hem. Här hemma har vi två kissar som har abstinens på gos och mys. Det kan vara så att vi också längtat lite efter att få borra ner huvudet i Smulans fluffiga päls. 20170401_183752[1]

Ett väldigt juligt inlägg

Jul och jag har varit ledig, inte dåligt det inte! Jag gillar ju jul, i lagom dos. Jag gillar kanske inte självaste julafton eftersom jag är lite av en person som gillar lugn och ro. Släktkalas och ståhej är sällan lugn och ro. Men det finns andra saker med julen som är bra.

Några saker jag gillar med julen

  • Lukterna – pepparkakor, kanel, apelsiner, bullbak, granar, lacka paket… :)
  • Ljus – det är liksom mysigt med levande ljus, stjärnor, ljusstakar som livar upp i det annars ganska mörka.
  • Pynt – japp, i lagom dos, nån tomte här och där, röda gardiner. Vi har dock ingen julgran då det troligen skulle bli ett himla liv med två kissar
  • Slå in paket – jag gillar att köpa julklappar om jag vet vad jag ska köpa men inte bara för köpandets skull. men mest av allt gillar jag att slå in. Fint papper, fina snören och lacka samtidigt som man dricker glögg och lyssnar på julmusik.
  • Baka – Kan vara så att det är det jag mest gör innan jul, bakar :) Pepparkakshus, Saffransbullar (kanske det godaste som finns), Knäck, Nougat. Gott även om det fyller vår redan överfulla frys till bristningsgränsen. Nån plockade så sjuukt mycket blåbär i somras…

Pepparkakshuset
Varje år måste jag bygga mig ett litet hus, jag tycker det är så mysigt. Hade jag haft tid så hade jag velat göra en egen mall men det finns andra som har så bra att jag kan lägga min tid på annat. Julälskarna har en jättebra sida där man kan hitta färdiga hus. Toppen för en sån som mig! I år blev det en liten stuga med murstock. Måste säga att jag blev nöjd.

Julfirande
Dagen innan julafton har vi tradition att ha uppesittarkväll med A’s släkt hos hans syster. Trevligt! Bingolotto (vi vinner aldrig), julklappsbyte (vem får en juicepress?) och god mat. Svärmor kammade hem juicepressen och högsta vinsten blev en nyårslott.

Eftersom jag var ledig just julhelgen så for vi och hälsade på min släkt på julafton. Först en tur till Stallarholmen och besök hos pappa för att sen åka vidare till Nykvarn. Vi tog allt samma dag för att slippa två långa bilresor. Sen har vi två kissar som inte kan vara ensamma hur länge som helst, så sova över var ingen bra plan. Vi var hos min lillebror och hans familj och extra roligt att alla syskon med familj var där, när hände det sist? Typ minns inte! Eftersom min storebror är 14 år äldre än mig så var det inte så många år vi alla var små och bodde hemma.

Den årliga röjardagen
Enligt A så har vi ALLTID en dag på ledigheten som går åt till en massa röj. Jag har kanske dåligt minne men tycker väl inte att vi alltid har det. I år var det dock en mastodontröjardag då vi slet ut hela vindsförrådet som vi städade ur och åkte sen med en fullastad bil till tippen. Jag önskar att jag hade tagit en före och efterbild, men det har jag inte. Jag trodde liksom inte att skillnaden skulle bli så stor. Från att varit ångestframkallande att bara nämna vinden till att nu ha så mycket plats att vi inte vet vad vi ska göra med den. Helt sjukt egentligen vad man hamstrar grejer! Vi passade även på att ha bilen på service, tvätta och storhandla den där dagen. Gissa om det var två trötta personer som satt och glufsa köpepizza när dagen var över? Men otroligt skönt att ha det gjort och nu kan vi äntligen få lite bättra ordning.

Träning
Ja, vi har tränat också. Det har ju blåst, vilket jag tror de flesta i det här landet har märkt. Jag har ju allergi mot motvind, det finns inget som drar ner mitt cykelhumör lika mycket som motvind. Skulle vara i kombination med 2+grader och regn då. Vi fick ett bra backpass i Ånnaboda på juldagen efter att först ha gnetat 2 mil banvall dit i just motvind.

Dagen efter röjardagen åkte vi ut på vinterdistans till Pershyttan och sen hem via Gyttorp, Dalkarlsberg, över skjutfälten till Ånnaboda och hem. Vägarna var bitvis hur fina som helst för att sen vara isgata, även om jag har dubb så dansade bakdäcket lite väl mycket ibland. När det är så halt åker man ju gärna och spänner sig så sjukt också, kramar liksom sönder styret. Vi hade sällskap av urstarke B på turen. Kul! Riktigt härlig tur och jag kände mig stark. Har även lyckats klämma in 2 TC-pass på monarken de dagarna vädret inte vart så skoj för utecykling. Bra träningsvecka helt enkelt. 20161228_13215020161228_131847

Imorgon är det nyår och jag jobbar så inget speciellt firande för mig. Det blir till att sova hela dagen, gå upp, käka en nyårsmiddag med A och sen åka till jobbet igen vid 19:30. Extra tidigt eftersom vi liksom övriga Sverige har drabbats av sjuk personal.

Gott nytt år så ses vi igen 2017!

20161228_131719

 

Link

Det har varit tyst här ett tag, ända sen avslutningen i Vista. Jag körde inte, jag åkte med som support och superlangare i teknisk zon åt A som körde in på en toppenbra 5:e plats. Själv hade jag fullt sjå att ta mig uppför backen till tävlingsområdet. Den här sjukan den har sänkt mig totalt. Det där var i början av oktober, jag har fortfarande inte tränat. I söndags cyklade jag lite snabbare några hundra meter (bråttom hem från bibblan till cykelVM och fick se min favorit Sagan ta hem det) jag fick stå och ta igen mig vid cykelförrådet. Och nu snackar vi inte snabbt utan lite snabbare än pendelfart. Jag har inte tränat på nästan 4 veckor, kände mig lite bättre där en dag, trodde att nu har det vänt, men så vände det igen med mer halsont. Men nu tror jag faktiskt att det är på riktigt, vändningen alltså, dock tänker jag inte kasta mig på träningscykeln. Jag är inte speciellt sugen på ytterligare bakslag. Jag lyckades även att smitta ner A så vi har suttit i varsin soffa och hostat. Så därav min frånvaro, suget att skriva har helt enkelt inte funnits, det har inte heller funnits något att skriva om mer än att jag sitter still och förfaller typ.  Ett par inlägg på det temat och ni hade dött tristessdöden. Har inte gått åt ett enda snorpapper, hela sjukan har suttit i hals, öron och lungor, host host.

Jag har försökt kurera halsen med diverse20161010_193924 häxbrygder på ingefära. Den senaste varianten bränner bra kan jag lova, men kanske har den gjort mig frisk? vi kan hoppas. Den förra varianten jag gjorde var med gurkmeja och inlägget har ni här. Den nya är en rejäl dos med riven ingefära som fått sjuda i vatten (inte för varmt) och sen har jag haft i citron och honung och silat bort allt, förvaras i flaska i  kylen så kan man starta dagen med en liten hutt. Kanske borde jag fortsätta med det hela vintern. Det här året har ju inte direkt varit fritt från sjuka (men mer om det när jag ska summera den här säsongen som inte blev alls som jag ville).

Det kanske sämste med att inte kunna göra det man vill eller brukar är ju att se alla andra som gör det, lägger ut färgglada höstbilder från mysiga turer på cykeln. Själv tänker man att kan inte nån köpa min cykel idag så jag inte ens kan cykla! Cykelkatten sätter ord på det i sin blogg. Avundsjukan.

Äntligen MTB i Hjulsjö

Vi har pratat hela sommaren om att åka till Hjulsjö och cykla men det har antingen inte passat med livet eller varit riktigt trist väder. (Ska jag fincykla får det gärna vara lite trevligt väder, typ sol och lagom varmt). Hjulsjö ligger lite mer än en timme från Örebro och ingår i bergslagencycling och det ska enligt andra vara superfin cykling på härliga stigar där.

Igår så blev det äntligen så att vi åkte dit. Vi cyklade en röd och två svarta leder. Efter det tog vi en fika i sommarcafét. Lederna och teknikbanan som finns där bygger mycket på ideellt arbete och lokala bybor som bakar och fixar kaffe. För mig känns det viktigt att supporta sådant så mindre samhällen kan få fortsätta finnas till. Jag får ju förmånen att cykla på fina leder i en fantastiskt natur. För det var vad det var i Hjulsjö, superfint! Stigarna var härligt flowiga och skogen magisk. Trollskogar med gröna mattor av mossa. Det är en förmån att få cykla i så vacker skog, det ger en riktig måbra-känsla i kroppen efteråt. Gillade det verkligen och det är inte sista gången vi åker dit och cyklar, vi pratar redan om att om vädret är ok kanske vi hinner en gång till i höst. Efter att ha köpt kaffe av gubbarna som satt och ljög på bänken så körde vi en röd led till och avslutade med lite cykling på den byggda teknikbanan. Sen tyckte mina ben att det fick räcka, gårdagens backintervaller satt fint i benen.

HÄR kan du läsa mer om lederna i Hjulsjö. De har även en sida på facebook, bra att ha koll på för att veta om det t.ex. finns kaffe :)

20160904_140924_1

Ibland är det grönt, ibland är det helt vitt

20160904_124204_011

Trollskog

20160904_115802_013

20160904_115552_009

Härliga flowiga stigar på åsen.

20160904_144734_013.jpg

Teknikbana

 

 

Semester i Rörbäcksnäs

Jag och A drog till Sälen förra veckan. Nej, inte för att springa O-ringen som många andra utan för att cykla. Har hört enormt mycket bra saker om lederna i Rörbäcksnäs så vi ville dit och testa. Hyrde en perfekt stuga med krypavstånd till starten för lederna och åkte upp.Tack för att vi fick bo där, det gör vi gärna om! Varje gång jag åker längre upp slås jag av tanken att det är här jag ska bo, det är så otroligt vackert. Det är höjder och vackra sjöar överallt. Men som den bekväma människa jag är måste jag då direkt tänka saker som typ, november, snö och minusgrader. Jag är ju dessutom en fryslort utan dess like! Men man kan få drömma om att bo där tempot är lägre och naturen ännu närmre. Känslan när man sitter på stugtrappen och det är helt tyst, det är verkligen härligt, total avkoppling.

Cykling på lederna
Jag förstår varför många åker hit så ofta, lederna var superfina. Snabba och allt från superlätt till rejält tekniskt med  mycket sten. Vi hann med att cykla flera dagar och mycket. Framförallt var de så himla bra uppmärkta, skyltarna kom ofta och var lätta att se. Verkligen värt att åka hit för att cykla, speciellt om man gillar fin natur.  20160728_115723(0)

20160728_120341_1520160728_123347

Downhill i Sälen
Vi drog till Lindvallen en dag och hyrde cyklar för att cykla fort utför. De med lite mer vana kallar det dock mer för freeride än Downhill, men för oss ovana var det ett perfekt sätt att testa på. Första testet var ju liften, hur gör man? och det gungade så jag blev nästan illamående. Redan här kan man alltså konstatera att jag är en rookie på detta. Nerfarterna var av modellen ganska lätt och min vanliga cykel hade fungerat bra. Nästa grej var att inte sitta fast, herregud, jag måste sitta fast, ska jag testa igen kommer det bli pedaler och skor jag är van vid. Var rädd att tappa fästet mest hela tiden och fick inte till det alls med vanliga skor. Vågar ju hoppa mer med min hardtail än med en cykel som är gjord för det. Fast kul att ha testat på, kanske man vågar prova igen, men då med spd.20160729_150244_004

Trysil och Gullia
Vi valde att stanna en dag till så att vi skulle hinna med en tripp till Trysil, det är ju bara 4,5 mil dit. Jisses så glad jag är för det! A hittade en rejäl klättring till toppen som vi såklart var tvungna att testa. Tanken var att först köra backe rätt tufft och sen leka i bikeparken. Den där backen blev ju tuffare än tänkt, om lederna i Rörbäcksnäs var bra skyltade så var de i Trysil inte riktigt lika bra. blev osäker flera gånger i korsningar att jag åkte rätt. Efter några felkörningar och tillbakakörningar (lika bra att ta tillvara på höjdmeterna och ta dem två gånger) så når vi toppen, jobbigt, men värt det.20160730_131932

Nerför, ja det blev ju inte bara ner, va valde (jag valde) att ta Fjällrunden ner för att sen åka The Magic Moose (vem vill inte åka en slinga som heter den Magiska Älgen?!) Och den dr Fjällrundan visade sig innehålla ett par rejäla backar den med som adderades till klätterkontot. Lite lunch och sen det område som heter Gullia och det är nu mitt jisses kommer in, för jisses vad jag hade kunnat åkt bara där hela dagen. Vilket jobb de lagt ner, otroligt roligt att bara åka omkring i doserade kurvor efter doserade kurvor,gupp, svängar och bara roligt hela tiden. Åkte omkring med ett stort leende hela tiden, dit vill jag igen!
20160730_154431_03020160730_155320

Nu kör vi sista semesterveckan. Passa på att njuta av det sista på ledigheten.

20160728_103028